lördag, november 20, 2010

Sverige bör skriva av skulden till Nordkorea

Nu har det kommit fram att Sverige är det land som lånat ut mest till Nordkorea, närmare bestämt 2,6 miljarder kronor. Jag är av den åsikten att Sverige borde skriva av denna skuld som en god gest för att säkra framtida kontakter länderna emellan. Detta skulle vara en symbolisk handling för att markera att Kamrat Kim Jong-Ils intentioner aldrig har varit att undvika återbetalning men att pengarna behövs bättre för att rusta upp inhemska försvaret.




Kim Jong-Ils Nordkorea är det land i världen med störst skuld till Sverige. Skulden är på 2,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 274 kronor per invånare. Och pengarna kommer troligen aldrig betalas tillbaka.

Det handlar om obetalda fakturor för bilar och borrutrustning från Volvo och Atlas Copco, levererade på 70-talet.

– Som läget är i dag bedömer vi inte att vi får tillbaka särskilt mycket i närtid. Och på längre sikt är det mycket ovisst, säger Stefan Karlsson, chef för riskbedömningar på Exportkreditnämnden (EKN), som fungerar som ett statligt kreditförsäkringsbolag för svenska exportföretag.

Karlsson tillägger att EKN inte i detalj redogör för den interna värderingen av enskilda fordringar.

– Att beloppet är så stort i dag beror på att räntorna har ackumulerats under många, många år, när det inte har betalats något, säger han.

Under 2009 skrevs EKN:s fordran på Nordkorea upp med 33 miljoner kronor.

Kommunistdiktaturen Nordkorea tillhör sedan länge en allt mindre skara länder för vilka EKN inte längre utfärdar kreditgarantier. Eventuell svensk export till Nordkorea sker därför numera i regel med förskottsbetalning.

Ett annat land på EKN:s svarta lista är Somalia, härjat av inbördeskrig i många år, enligt Karlsson.

Totalt hade Sverige fordringar med rötterna i urspårade exportaffärer till andra stater för 6,25 miljarder kronor vid senaste årsskiftet. Till detta kan man lägga EKN:s utestående fordringar på företag och organisationer på 452 miljoner kronor.

Andelen av nämndens garantier och offerter som slutar som utestående fordringar har varit liten under de gångna 10–15 åren, enligt Karlsson.

– Vi hade stora utbetalningar under 80-talet och första halvan av 90-talet, i samband med skuldkrisen i Latinamerika och vissa afrikanska länder. Sedan ökade det en del runt 2000 i efterdyningarna av Asienkrisen. Men där har vi återvunnit en hel del, säger Karlsson.

– Nu har det ökat lite grann i år och förra året, men inte särskilt mycket, tillägger han.

EKN har inget vinstkrav i sina instruktioner. Men över tid ger verksamheten i regel ett överskott.

– Vi främjar svensk export med de här garantierna. Vi tar betalt för det, med en försäkringspremie, säger Karlsson.

Första halvåret 2010 gav dock en förlust på 907 miljoner kronor, vilket kan jämföras med vinsten på 215 miljoner samma period året före.


 

© www.mastana.net